Tiden läker alla sår

Detta kommer bli kluddigt och säkerligen osammanhängande det vet jag redan nu men jag behöver skriva av mig detta och vill somsagt dela av mig med allt.

.

Folk säger alltid att "man lär sig av sina misstag" och jag har levt på det. Gör man inga misstag så har man inte upplevt mycket. Däremot försöker jag att inte göra om ett när jag gör det, tydligen finns det dem som inte förstår att man inte ska göra om det. Det ska man inte när man vet att det ändå inte kommer sluta bra.

Jag har fått gråta massvis nu och det visste jag att jag skulle få göra innan jag bestämde mig för att göra slut med Hugo. Jag älskade honom verkligen med hela mitt hjärta och jag har aldrig tidigare känt så starka känslor för en kille. Men ibland måste man låta hjärnan ta över. "Lyssna alltid på ditt hjärta", dock måste man ibland tänka på vad som är bäst för sig själv. Hellre att jag kommer somna med tårar en natt och tycka att det är jobbigt en tid framöver än att behöva gå med en gnagande känsla i magen och låta det krossa mig mer och mer. Nu har jag i alla fall fått ta smällen och låta det läka än att ett litet sår ska bli större och större med tiden.

Fegt gjort, kanske. Men nu valde jag "den enkla vägen" för min egna skull.

.

Jag är ingen "medelmåtta" jag skrattar jätte mycket när jag är glad och gråter jätte mycket när jag är ledsen, jag skrattar inte lite grann och gråter någon tår. Jag föredrar att skratta och folk beskriver mig ofta som glad men jag blir också välidgt ledsen men då är jag det bara ett tag. Om en vecka kommer troligen allting kännas mycket bättre och jag kommer inte vara hemma imorgon. Jag gråter mycket idag, så kan jag skratta med mina fina vänner imorgon. För att ligga hemma och tycka synd om mig själv hela dagen imorgon kommer varken jag eller Hugo, min familj eller vänner må bättre av.

.

Under gymmet och innan fällde jag inte en tår men så fort jag stigit in genom dörren till mitt rum kom allt. Jag bröt ihop fullständigt, satte igång musik och snackade massvis med mamma. Hon är min idol, min fantastiska älskade mamma! ♥

.

Johannas långa berättelse om Chaboukies bortgång är någonting jag har i tankarna just nu, den har insirerat mig väldigt mycket. Hela Johanna och hennes tänk inspirerar mig faktiskt.. För mig vore det jordens undergång om Potion försvan ur mitt liv, hon blev plöstligt av med sin bästa vän men hon kom med kommentaren "Allt har en mening." Just det tänker jag på. Allt har en mening, allt har en mening, allt har en mening..

Det var meningen att det skulle bli han och jag, Vi, Oss och det är jag fruktansvärt glad för. Han kommer alltid finnas i mitt hjärta som mitt första seriösa förhållande. Han har gett mig så mycket. Kärlek, glädje, lycka, sorg, besvikelse men han var framförallt min pojkvän. I nästan sex månader, vi var arton dagar från ett halvår. På det hinner man med mycket, väldigt mycket. Men det var tydligen också meningen att vi inte skulle få någon halvårsdag.

.

Men, jag har bestämt mig för att inte gråta så mycket mer än ikväll. Jag ska inte gråta för att det är över utan le över att det hände och var. Jag är dessutom väldigt ung och kommer troligen träffa en miljontals pojkar ute i världen! Även tjejer kanske..? Never say never!

Han var min, han var den som hade namnet "älskling" bland mina kontakter, det var han som gav kyssarna jag aldrig kunde få nog av, det var han jag älskade att somna brevid för att vakna med han bara några centimeter ifrån, han var den jag älskade att bli kittlad av, att skratta med, att prata med nätterna långa. Det var han som följde med mig till kyrkan som han hatar för att jag skulle slippa sitta ensam, det var han som jag saknade hela tiden och han jag älskade att få kärleksfulla sms av. Det var han som jag klagade på över småsaker som hans djävla färdigmat, jag älskade när hans lockar stack utanför mösskanten. Det var han som tog min hand bland folk, det var han som kom och kramade mig bakifrån. Jag älskade allt han gjorde för mig, jag älskade när han smsade med "flickan i mitt liv", jag älskade när han hoppade sådär Hugo glatt som bara han gör. Det är han jag älskar men som inte längre tillhör mig.

.

Han gjorde mig lycklig och bottelöst kär varje ögonblick vi var tillsammans. Dock har alla sagor sina slut.

Leif Hugo Vallentin Wiberg, jag glömmer aldrig oss.

Nittonde September tvåtusenelva ♥

Gumman, du förstår inte hur otroligt imponerad jag är på dig! Allt du gör och det du skriver! Lilla Amelia med ett humör större än en elefant och en vilja av stål. Att du klarar det här och skriver det du skriver gör mig så glad på något sätt. Att du tillåter dig själv att gråta och släppa ut alla känslor men ändå reser dig upp borstar av gruset från knäna och fortsätter! Han var kanske inte den rätta och OM han är det då hittar ni varandra igen. Men som du skrev, du är 14 år och har exakt hela livet framför dig. Vi raggar upp någon snygg kille åt dig i sommar! Eller varför inte en tjej? :)

Hjärtat, va stolt över dig själv för det är verkligen jag!

De här kanske låter löjligt

men jag sitter här o gråter

de var så otroligt fint de du just skrev.

Du är så stark amelia du är min idol!

jag önskar att jag hade varit så stark

som du är nu när jag var tvungen att

gå igenom den situationen du går igenom nu!

För jag vet precis hur du känner

och jag vet hur svårt de är..

de är som att förlora en stor del av sig själv

och de kommer kännas tomt nu ett tag

men alla sår läker med tiden eller hur!

Du är en sån otroligt bra tjej!

och jag är stolt att ha en

sån otroligt fin vän.

Jag kommer alltid finnas här och stötta dig!

<3

Är inte så himla bra på att säga "sorgligt bra" saker eller nu vad man säger.

Men du är verkligen en på miljonen med understruken text. Du tar liksom hand om allt och alla och vet verkligen när man är på det dåligaste av dagarna och bara ger en en kram.

Kan ju inte säga att jag vet hur det känns och sånt för det vet jag inte, sen vet jag ju också att du är en sån otroligt stark person som klarar sig igenom allt, och bara helt enkelt är bäst!

Alla som känner dig är lyckligt lottade och det ska dom vara! Jag är verkligen, verkligen, verkligen x1000 glad att vi är så pass bra kompisar att vi snackar seriösa och ledsamma och glada saker tillsamman. Fäller ännu en tår till dig för jag vet att du inte kan gråta hur mycket som helst, man måste ju liksom stoppa sig själv någon gång.



Jag vill och ska stötta dig så mycket som det går och finns alltid om du vill prata.

Väldigt stolt över att ha dig som kompis ska du veta x1000.

Gurl, you are the best<3

åhh, amelia! Det där var verkligen jättefint! Att du skriver så fint om honom, verkligen från hjärtat. Gud vilken bra vän du är, I just gotta say it! du ger mig sällskap när jag känner mig ensamast i världen, och att ha dig 5 minuter gångsträcka ifrån mig känns riktigt bra! Du ställer upp, du får en att torka tårarna och skratta istället för att storböla om något så litet som ett sandkorn i sahara.

Jaa, jag suger på att trösta, men jag försöker verkligen! Har alltid en axel för dig, promise.

haft det skeeeetjobbigt ett tag, och att bara veta att du finns gör allting lättare. du är ett riktigt guldkorn(<--karl-jan, som säger munhåla istället för mun) bland allt ris.



aaaaaaaaand... WHAT DOSEN'T KILL YA MAKES YA STRONGER!Du överlever detta, och se det från den ljusare sidan. Tänk hur mycket vi kan vara nu!?!?!?!?(läs: skämt) nej, okej, seriöst, men på måndag är det -->amme&andrewa<-- häng och 1000:an vad 7kt kul vi ska haaa! Torka tårarna och blicka framåt, gurl, Ta fram EGOBOOST! och bläddra fram till de sidor du behöver!(<--med våran köttfärssås<333<33<3)

Flyr till skogarna denna helg, men har med mig min vattensäkra mobbe, och guuuurl, I'm here for you! don't forget <3 Förlåt, kan inte skriva något bra, me ska ge dig ett tips du -->INTE<-- får glömma!!!!!!: Om du tycker livet suger, du vill ligga hemma och gråta istället för att gå till skolan/träffa någon/osv/osv/osv/osv gör såhär: Boka upp vecka med massa sketkul! Då fokuserar du på det och att gå till skolan och vara där hela dagen blir mycket enklare, eftersom du vet att något roligt kommer hända. :) Det funkar såhääääär bra med mig, hade jag inte bokat denna vecka med något roligt hade jag varit där....not so much. Älskar dig pelle,<3

fint skrivet Amelia!<3

Jag känner dig inte alls, och du har säkert hört något om mig från några, ingen aning. Men jag vill att du ska veta att jag tycker du verkar var en sån där stark tjej som är typ 1 av miljarder. Jag ser upp till dig för att du vågar vara dig själv på ett sätt som inte jag vågar och jag hoppas kunna nå dit någon dag. Tack för att du hjälper mig en bit på vägen! :)