Till

känner mig så här
Haha, känner en sådan skillnad i mig själv. Jag har verkligen vuxit som person. Tro mig, jag har gjort mycket saker jag skämms över och som jag nu i efterhand funderar på med ett frågetecken. Varför gjorde jag så? Varför såg jag ut så? Varför sminkade jag mig så?
Men det är ändå det som har gjort mig till den jag är idag. En del saker behövde jag göra för att sedan förstå att det är bara skit.
När jag började i sjuan dränkte jag mig i smink och skulle aldrig kunna gå till skolan med oplatta hår/uppsatt. Idag vaknar jag ibland en kvart innan skolan börjar och hinner med en dusch, klä på mig och sätta upp håret lite fint. Sedan går jag bort till skolan och umgås med mina vänner, gör det jag ska och klagar på att det är så långt att gå till matan. (;))
Jag var tvungen att vara så för att växa i mig själv och förstå att det är inte så jag vill ha det. Jag kan säga att jag är 95 % säker på att jag under den tiden blev utnyttjad (inte sexuellt, missförstå inte) fast jag trodde att det var mig som person de gillade. Efter en förändring finns det de personer jag umgicks med då som knappt hälsar på mig. Förstår ni? Det är jag himla glad över för nu har jag mina vänner som jag vet att jag kan vara helt-jävla-fucked-up med. Jag är mer eller mindre samma person på insidan, fast jag ser saker från ett annant håll nu. Dessutom är jag 100 % mindre ytlig, det kan jag lova!!
Nu ska jag träffa min brother from another mother. ;)
Love and peace!