jag vill slå ihjäl rasister

2014-05-26 @ 21:22:00
Det finns inte mycket som får mig att reagera så mycket som rasism. Vill egentligen inte trampa på en rasifierads område eller ta tolkningsföreträde men förlåt, kan inte hålla käften. Som vanligt. Jag hatar att min vita hy och min kristna tro är ett vaccin mot rasismen, för det gör mig till boven. OBS vill ej vara offer, men jag hatar att vara den priviligerade.
En av få gånger som jag känner mig riktigt fylld med lycka och kärlek är när jag vandrar hem från Röda Korset efter att ha varit där, helt frivilligt, för att hjälpa människor lära sig svenska. Människorna där är så himla vänliga och den ena bär på en historia värre än den andra.
Jag önskar SÅ att jag kunde göra något för att göra livet lättare för människor som redan ligger ner, som ständigt sparkas på av människor som jag: priviligerade, trygga jävla as. 
Vi sitter här i ett avlångt land, tittar på obebyggd mark och skriker "DE SNOR VÅRA JOBB, DE SNOR VÅRA BOSTÄDER, VI KAN INTE TA IN HUR MÅNGA SOM HELST!!!!" Är ni dumma i huvudet?
Det finns människor som inte ens vill komma hit för dom har ett hus,ett jobb, husdjur och familj i en annan del av världen och plötsligt hamnar i ett land där man varken kan språket, reglerna, traditionerna eller kulturen. Plötsligt tvingas bo hela familjen i en stuga/lägenhet lika stor som ena rummet i den tidigare bostaden i en vetskap att kanske får bara halva familjen rätten till tygghet, till överlevnad, till ett liv värdigt för en individ att leva.
Men de väljer att överleva. Så det tar med sig så mycket dom kan, kommer hit i hopp om trygghet för varandra och vad gör vi? Beter oss som bortskämda snorungar som sitter med två spadar i sandlådan men vägrar låna ut den vi inte använder. 
SPYR. och igår skämdes jag över Sverige, över EU. Jag hatar politik som värderar människor. Jag hatar värderingar av människor. 
JAG HATAR DIG JIMMIE ÅKESSON, JAG HATAR SD, JAG HATAR ER ALLA SOM RÖSTAR PÅ DET TIDIGARE NÄMNDA PARTIET OCH ÄR DET NÅGON AV ER SOM LÄSER DETTA NU OCH VET ATT NI GJORDE DET: STICK FRÅN MITT LIV. 
parasiter. 
Lyssna och gråt, like I did
 
 

Vad finns det egentligen att gråta över?

2014-05-26 @ 00:00:41
"Allt. Allt finns att gråta över. Kärleken, dåliga fyllor, pinsamma stunder, dåligt sex, kyssen med personen som din vän tydligen hade känslor för, Cancer, dålig politik, krig, fattigdom, dåligt resultat på ett prov, när favorit jeansen blivit för små, när crushen kallar en sin bästa vän/syster, orättvisor, begravningar  och inte minst livet själv.
Men varför gråter vi inte? 
För att livet, trots all denna jävla mörka skit, är bra. Det är fyllt med skratt, kärlek, lycka, vänskap, bra sex, kyssar med personer som ens vänner inte alls har känslor för, bra fyllor, botemedel, bra politik, bra provdagar, större jeansstorlekar, andra crushes, rättvisor, bröllop. Jag vet hur det är när livet faller samman, när man oavsett vad eller vem man älskar ändå alltid slutar upp ensam. Jag vet hur det är att gråta kudden såpass blöt att den inte ens går att behålla i sängen och jag vet hur det är att ställa sig i duschen i ett desperat behov av att dränka sina blöta kinder. Eller när man gråter så hysteriskt att inte bara kinderna är blöta utan kläderna, munnen, halsen och inte minst baksidan på händerna. Men oavsett vad, så vet jag att det kommer bra dagar. Dessa bra dagar kommer bli fler och tillslut blir det såpass mycket bättre att inte ens kvällarna känns som ett enda stort mörkt hål."
Detta höll jag på att skriva igår, sen satte jag punkt för att spara i utkast och fortsätta en annan dag. Jag skulle nämligen iväg på fest, var på väg att träffa människor som gör mig glad och får mig att inse att livet "trots all denna jävla mörka skit, är bra". Jag rotade i garderoben för att byta ut dagens shorts till ett par varmare jeans eftersom klockan var sen och graderna ute hade minskat rejält. 
Jag hann aldrig iväg, för innan dess fick jag ett besked om att min farfar gått bort. 
Livet hände, igen. Livet som är som en enda stor käftsmäll.
Jag gick aldrig på fest.
Jag tog av mig jeansen igen, skrev någon fjompig bortförklaring till personen som bett mig komma för att slippa hantera verkligheten just då. Skrev sedan till min bästa vän. För visst är det konsitigt det här med döden? Plötsligt står den runt hörnet och drar med sig folk som både fått och gett kärlek. Kvar står man med livet, chockad,förkrossad och övergiven.
Döden.
Livet.
Kärlek.
Gråt.
Visst är allt märkligt och värdelöst

'

2014-05-16 @ 02:28:00
Jag saknar inte dig sådär så att det känns som att smärtan en dag kommer gå över, eller åtminstone minska. Jag saknar dig sådär skrikande och förstörande smärtsamt. Jag kan fundera i timmar på om det någonsin kommer bli bättre. Ifall det någonsin kommer göra mindre ont. Så inser jag att livet handlar om att lära sig hantera livet tillsammans med smärtan. Så med tårar hoppas jag att du mår bra och att du förlåtit mig för att jag svek dig.
Glöm aldrig att jag alltid älskar dig.
När jag dränker mina sorger på alla de där sätten jag gör det på, vill jag inte att du ska bli besviken på mig. För problemet är att jag inte vet någon annan lösning på hur jag ska överleva, om det ens går att överleva. Jag har inte fått lära mig hur jag ska hantera livet tillsammans med detta än.
Så snälla. jag ber dig med hela mitt hjärta-kom tillbaka och laga mig.
 
 

Två steg fram, ett bak

2014-05-02 @ 10:11:22
Hejsan! Nu var det ett tag sedan jag hamnade här för att skriva till er men främst mitt framtida jag. Men har haft så himåla mycket för mig. Förlorade dessutom all min motivation eftersom jag tänkte skriva ett inlägg med en himla massa bilder från allt som hänt sista tiden, men efter en promenad runt sjön och ett misslyckat känslognabb hamnade min telefon i vattnet. Mindre lyckat måndag säga, men jag hoppas den samt mitt lakersskal har det bra som sjöjungfruer på botten av växjösjön. Det vill säga, alla dessa underbara, groteska men minnesfyllda bilderna försvann med vågorna. Haha, bokstavligt talat.
Men kom fram till att problem är till för att lösas, så fick låna en telefon<3 och ordnade nytt simkort. Får bygga ihop ett nytt skal och skaffa nya bilder och skapa nya minnen så är allt back on track!
nu ska jag strax ut och springa i skogen, skulle egentligen ha kört två Killing pass på badhuset men valde efter ett samtal tog jag förnuftet till fånga och avbokade dom. 
JUSTE! har blivit blond också Och gjort slut med människor i mitt liv som inte ville mig väl. Många besluts har tagits, men det känns som att jag är på väg mot ljusare tider.
Ha det bra sålänge så hörs vi nog snart igen, kramisar!
RSS 2.0