Okej, kan börja med att säga hej! Har så mycket att berätta för er men vet inte hur. Så mycket som hänt sedan sist, så mycket känslor jag känt, så mycket jag förändrats och så mycket jag fått uppleva. 

Slutat nian. Fått stipendie. Gråtit. Kramats. Ätit. Umgåtts. Taggat. Firat. Gråtit. Älskat. Saknat.

Så har jag arbetat lite.

Hängt i Köpingsvik för att fira midsommar. Varit lycklig. Balanserat på gränser. 

Ja mycket har hänt, men vi försöker fokusera på vad som händer just nu.

Sitter i mitt rum, musiken spelas lagom högt, det regnar, jag har tänt alla mina miljarder ljus och delar på sängen med C. Det finns mycket som gör att jag inte kan kalla mig lycklig, men livet är faktiskt trots allting bra. Sommaren har varit den bästa, hitills, och jag har så otroligt bra vänner. Så finns det ju förstås dåliga sidor också, så är det alltid. Jag kan faktiskt inte få må endast bra, det har livet lyckats övertyga mig med. Däremot stör det mig att

De tror jag mår dåligt, de säger det till mig, de säger att de förstår. Men då skulle de veta. Då skulle det veta vad jag sagt till mig själv tidigare. Vad jag skrivit om och om igen till mig själv, om mig själv. Då skulle de bara veta vad jag gjort mot mig själv. De skulle bara veta hur jag mått. Jag vill inte vara otacksam men nej de förstår inte. Inte ett. jävla. skit. förstår dem. 

Men det var inte meningen att bli negativ, för jag mår faktiskt bra! :) Trots att jag har bränt upp armen, har svullen fot, är ständigt hungrig, väntar på mens och har fått blåsor på hakan (nu börjar tankarna "HEPRES-MELLE", japp kanske men troligen såkallade stressblåsor) Nehe, ska nog avrunda detta inlägg nu. Jag hoppas ni alla har en jättebra sommar, för det är det minsta jag har!

Big love <3 (Ett par bilder från min kära Instagram, om du inte redan gör det så tycker jag absolut du ska börja följa AmeliaDegerman!) Vill bara säga det till alla mina systrar som läser min blogg, gå in på tjejjouren.se. Ca världens bästa sida.