knyter min hand i fickan och går

2013-10-11 @ 00:15:21
Hejsan bloggisen! Hoppas allting är toppen med er och om inte,så är det okej att känna så. För det kan faktiskt inte alltid vara bra, fråga en som vet. (tips: mig)
Men idag är en bra kväll. Har tillbringat min kväll på Vida Arena iförd Växjö Lakers tröja. Lakers mot AIK, och självklart vann Lakers. Det är en speciell lycka när man står där och matchens första mål görs av en av sina egna, sedan är det en annan lycka när målet som tar tillbaka ledningen görs sisådär ett par minuter innan sista perioden är slut. Såndär lycka som gör att man råkar krama personen brevid. 
Det är även en annan lycka att tillbringa de där spända minuterna under matchens gång med personer som man tycker om sådär brutalt mycket. Personen man bara känt i 51 dagar, men som ändå lyckas känna dig som om ni vore barndomsvänner. Personer som tänker som en själv och som förstår vem man menar när man skriker Zlatan medans det egentligen handlar om en helt annan Zlatan än den som alla känner till. Och det är så fantastisk att finna dom där personerna man kan komma på alla dessa smeknamn tillsammans med för att ingen annan ska förstå, och det är dom man kramar när ens lag tar ledning för att just där och då krockar all denna jävla lycka som uppkommer vid alla olika tidpunkter.
 
Så kommer man hem och funderar på varför Gud tog ifrån sig ens kärlek och man börjar ställa sig frågor som "vad är meningen med det här?" Men jag vet nu att det är okej att skrika och gråta, det är okej att hata alla andra för att Gud inte tar ifrån dom någonting, åtminstone för en liten stund. Jag vet att det är okej att känna så för jag vet även att den känslan  även går över. 
 
Men nu är klockan faktiskt 00.00 och jag ska runt sjön med Isabella imorgon bitti, vilket kräver en stunds sömn. Dessutom så väntar det, efter mina två timmar i skolan och sex timmar på jobbet, en himla rolig kväll imorgon. För jag har en nyfunnen vän som precis fyllt 17 år och det mina vänner, det är fan inte illa!
 
Jag gillar Växjö och jag gillar livet här, jag har lixon fått börja om. Bland det bästa här är nog att om du gör någonting dumt som du vet hade spridit sig som pesten på Öland, är svaret du får här "Lillan, va inte orolig. Minst hälften av oss har råkat göra samma sak :-)" så plötsligt känner man sig inte lika smutsig längre, för det är okej att spåra och göra fel: man är ju ändå inte så gammal och klok. Än.
Kanske kanske kanske var det därför Gud tog ifrån mig min skatt. Jag menar, detta är ju som en nystart för mig och han kanske ansåg att C tillörde för mycket av mitt förflutna.. Näe, vet ni vad? Jag tror inte det är bra att luska för mycket i det där. 
C kommer alltid vara någonting speciellt för mig och jag älskar honom, men någonstans måste man acceptera att han inte längre finns. Även fast jag försöker övertyga mig själv om att han är hemma och väntar på mig. Så nej, jag kommer tyvärr inte komma hem på ett tag. Verkligheten får vänta, för ikväll har jag en bra kväll. 
Godnatt och här får ni världens mest jävla värmande kram 
/ Amelia
Kommentarer

Kommentera inlägget:

Namn:
Kommer du tillbaka?

Email: (Publiceras ej)

Egen blogg/hemsida/liknande?:

Skriv vad du vill, tänk på att stå för vad du skriver:

Trackback
RSS 2.0